Det finns inte ett Twitter utan flera, och det är mest de unga som ansluter”.

Ungefär så kan man enkelt sammanfatta huvudtesen i årets Twittercensus, en återkommande genomlysning av det svenskspråkiga Twitter, som delar av oss på byrån var och såg Hampus Brynolf, strategichef på det också ivrigt  blogg100-bloggande företaget Intellecta, presentera i dag.

Twittercensus syfte är att ge en samlad bild av Twitters utbredning och användning i Sverige, en utveckling som blir allt intressantare att följa ju fler års data som samlas och analyseras.

Som bland annat DN rapporterade redan tidigt i morse visar årets studie att allt fler ungdomar skaffar konto hos blåfågeln, men att 140-teckenstjänsten i övrigt tappat i tillväxt. Det vill säga, svenskar fortsätter att skaffa Twitter, men inte riktigt i samma tak som tidigare, och kanske inte av samma skäl. Eller som Hampus uttrycker det:

”Ungdomar följer nästan bara varandra. För dem är Twitter mer som en chatt, där man följer vänner från det verkliga livet.”

Om man ska tro Hampus data rätt, nöjer sig majoriteten (dryga hälften) med att följa vad ett litet antal människor har att säga, tycka till om och sprida: drygt 50%  följer endast mellan 10-99 personer, dryga 20 % följer 0-9 personer.

Ungdomschattar eller ej kan dock Twitter i stort, i all fall ur svenska mått mätt, fortfarande betraktas som en relativt segregerad arena där en  liten andel twittrare står för en majoritet av tweets; där olika twitterkluster till synes aldrig kommer i närheten av att ens följa varandra. Det betyder att när media väljer att rapportera om det ”som pratas om på Twitter”, i själva verket handlar om vad en väldigt liten andel av Sveriges twittrare faktiskt twittrar om. Undantaget kan möjligen vara användandet av folkliga hashtags, som till exempel #melodifestivalen. Men det är än så länge endast på min wish list och inget som hittills undersökts.

Presentationen i sin helhet och dina egna slutsatser hittar och drar du här: