Webbaserade tävlingar har blivit ett alltmer populärt sätt för företag att marknadsföra sig och fylla sina sociala kanaler med innehåll. Det är ofta ett kul och effektivt sätt för att engagera, synas och driva trafik – men också ett mecka för dem som gjort tävlandet till en sport i att vinna, oavsett metoderna det kräver.

Att tävlingar med priser som en resa för 50 000 kr kan stänga med endast ett tiotal bidrag, gör att internettävlandet blivit en hobby för många – en lukrativ sådan för den som är duktig. Uppskattningsvis kan en ihärdig tävlingsdeltagare kamma hem priser värda långt över 100 000  kronor per år. Som arrangör av onlinetävlingar kan det därför vara en bra sak att ha i bakhuvudet – att många deltagare gjort tävlandet i sig till en sport, och att noggrant formulerade regler inte räcker för att försäkra sig om att tävlingen kommer att gå schysst till.

Vi vill inte avråda företag från att anordna tävlingar. Tvärtom. Men vi råder gärna tävlingsarrangörer att hålla koll på tävlingarna de skapar, både för sin egen och andras skull. Här är några saker att tänka på.

Dra gränsen mellan deltagare och bedragare

Att någon flitigt deltar i många tävlingar är i sig inget att reagera på.
Och att ett bidrag drar iväg och får många fler likes än andra, i en ”like-baserad” tävling, är oftast inga konstigheter (även om man kan ifrågasätta det ”rättvisa” i att anordna en tävling där personer med endast några hundra Facebook-vänner tvingas tävla mot personer med tusen Facebook-kompisar och välföljda konton på Twitter och Instagram…). Om inte rösterna kommer via ett så kallat röstningsnätverk som detta förstås (vilket inte alls är ovanligt) – ett snabbt och enkelt sätt att fixa flera hundra röster eller likes till sitt bidrag på, men som de flesta nog skulle vara överens om är oetiskt. (Och ytterligare en anledning till varför ”gilla-tävlingar”, trots att de nu är godkända av Facebook, kan vara en ganska dålig idé.)

Men i andra fall är övertrampen desto tydligare – som när det kommer till deltagare som kopierat texter, bilder eller recept och postat dem som egna tävlingsbidrag. Det är ju trots allt olagligt och förbjuds för det mesta i tävlingsreglerna.

Vi har själva drivit till exempel Instagram-tävlingar åt kunder och vet av erfarenhet att det så gott som alltid dyker upp bidrag av ”tveksam karaktär”, som bör kollas upp för att hålla tävlingen reko. Här under är en lista över saker att hålla uppsikt över vid just Instagramtävlingar, och som kan hjälpa dig att skilja mellan exempelvis egna och stulna bidrag.

Håll koll på det här i Instagram-tävlingar

1. Bildkvalitet

Många flitiga tävlingsdeltagare, ”supertävlare”, har varken tid eller möjlighet att ta de bilder som efterlyses i alla Instagram-tävlingar de deltar i och kan därför välja att ”låna” (det vill säga stjäla) bilder från nätet. Här under är exempel på ett stulet tävlingsbidrag, där man kan se att bildkvalitén försämrats efter att först ha sparats ned och sedan laddats upp på Instagram.

2. Suspekta konton

Många av både ”supertävlarna” (det vill säga, människor som helt enkelt bara gillar att tävla mycket) och ”bedragarna” separerar sina tävlingskonton från sina personliga konton i sociala medier. Det som dock skiljer dem åt är att tävlingsbedragarna, som bedragare i allmänhet, jobbar medvetet för att dölja sin egentliga identitet.

De finns – om vi håller oss till Instagram – oftast väldigt få, tydliga bilder på ansikten/personer och bildflödet känns ofta spretigt: mer som ett lapptäcke av bilder från olika sammanhang än som om de vore tagna av en och samma person.

3. Plötslig ökning av röster

Både supertävlarna och tävlingsbedragarna använder sig ofta av röstningsnätverk vilket resulterar i märkliga mönster där en bild plötsligt kan få flera hundra röster, trots att kontot det tillhör knappt har några följare alls.

Vad ska man göra för att skydda sig?

Vår uppfattning idag är att i allmänhet ganska få företag anstränger sig för att kolla upp huruvida ett bidrag är stulet eller ej, innan de annonserar detta som vinnare. Man skriver ofta i reglerna att rättigheterna till bidraget måste tillhöra personen som tävlar, men nästan ingen kontrollerar att så faktiskt är fallet.

Det är tråkigt, i synnerhet eftersom det inte är särskilt svårt.

Just Google it!

Att kolla om en bild är stulen gör du enkelt via Googles tjänst Bildsök:

  1. kopiera URL:en till bilden
  2. gå in på Google och klicka på ”Bilder” och sedan på den lilla kamera-ikonen som nu dyker upp i sökfältet.

För att ytterligare försäkra dig om en tävlingsdeltagares ”rätt till vinst”, kan du googla namnet eller nicket (smeknamnet) på den du överväger att kora som vinnare, för att se om hen annonserats som vinnare i några andra tävlingar den senaste tiden. Även om det inte automatiskt betyder att det är fusk inblandat (som sagt, många gillar att tävla, och alla är inte bedragare) kan du få en indikation på att det kanske är läge att gräva lite djupare.

Varför ska man bry sig?

Vi som anordnar tävlingar, åt oss själva eller för kunds räkning, gör det ofta med syftet att skapa relationer till och underhålla och engagera våra eller våra kunders målgrupper. Men när en individ satt i system att tävla med mer eller mindre ohederliga metoder fungerar inte de relationsbyggande tävlingarna lika bra.

”Supertävlarnas” konton följs ofta av människor från andra länder, som sällan är intressanta för ett svenskt företag, och tävlingsbidraget liksom nyheten om vem som vann vad exponeras i de fallen inte för den grupp av människor som man/företaget vill nå.

Dessutom – att en person (kan vara en stor bloggare med stor opinionspåverkan) hör av sig till kundens marknadschef och undrar varför dennes stulna semesterbild ligger publicerad på bolagets Facebook-sida, är inget varken ett företag eller en professionell byrå vill behöva stå till svars för…

Har du själv erfarenhet av tävlingsfusk och/eller tips hur man bäst administrerar tävlingar på nätet för att undvika det, dela gärna med dig!